Om Glutenintolerans

Gluten

Gluten är ett protein som finns i sädeslagen vete, råg och korn. Det gör att det finns gluten i till exempel bröd, pasta, bullar, ströbröd och pannkakor.

Celiaki (glutenintolerans)

Celiaki (glutenintolerans) är en autoimmun sjukdom. När en person som har celiaki får i sig gluten reagerar kroppens immunförsvar med att förstöra kroppens egna celler i magtarmkanalen. Diabetes är ett exempel på en annan autoimmun sjukdom. Hos den med diabetes förstörs betacellerna i bukspottskörteln. Celiaki är alltså varken en allergi eller en intolerans mot gluten; men i vardagligt tal kallas celiaki ofta för glutenintolerans.

När en person med celiaki äter gluten inflammeras tunntarmen och tarmluddet förstörs. En frisk tunntarm har en yta stor som en tennisplan som kan ta upp näringsämnen; när tarmen förstörts försämras den förmågan till en tiondel. Med en glutenfri kost läker tarmluddet så småningom. För barn kan det ta cirka sex månader innan tarmen ser helt normal ut igen och för vuxna kan det ta upp till ett år.

Celiaki är en kronisk sjukdom, vilket betyder att den inte går över. Även mycket små mängder gluten kan skada tarmen. Alla som fått diagnosen celiaki måste äta en helt glutenfri kost – hela livet – för att hålla sig frisk.

Om livet med celiaki

Symtom

Symtomen på celiaki (glutenintolerans) är varierande, vilket kan göra det svårt att upptäcka sjukdomen. Många behandlar symtomen utan att den bakomliggande orsaken upptäcks och det kan ta flera år att få diagnosen.

Vissa får lös avföring, förstoppningar, kräkningar eller gasspänningar och andra saknar helt yttre symtom. Trötthet, depressioner och dåligt humör är diffusa symtom som lätt feltolkas. Vanligt vid celiaki är järn- och vitaminbrist, eftersom tarmens förmåga att ta upp näringsämnen försämrats. Bristerna kan leda till skelett- muskel- och hudbesvär.

Viktstillestånd, viktminskning och diarré är vanliga symptom hos små barn. Äldre barn kan ha förstoppningar, magknip, växa dåligt på längden samt komma sent in i puberteten.

Tarmen skadas även hos den som inte känner av några symtom och de påfrestningar som tarmen utsätts för kan leda till olika bristsjukdomar. Bland annat visar forskning att inflammation i tunntarmen sannolikt ökar risken för cancer och tumörer.

Misstänker du celiaki?

Börja inte äta glutenfritt innan du testats för celiaki! För att få en korrekt diagnos och rätt medicinskt stöd bör du kontakta vården och ta nödvändiga prover. Det går inte att ställa diagnosen när du har börjat äta en glutenfri kost. I de fallen behöver personer börja äta gluten igen, vilket för många är väldigt jobbigt och innebär att symtom kommer tillbaka.

Att ställa diagnos

Vid misstänkt celiaki tas ett blodprov. Den som är glutenintolerant har vanligtvis förhöjda värden av antikroppar mot gluten. Om det finns antikroppar görs en gastroskopi. En läkare tittar på tunntarmens insida med en kamera som skickas ner genom halsen. Läkaren tar också prover på tarmluddet som undersöks i mikroskop. Visar det sig att tunntarmen är inflammerad kan diagnosen ställas. Det är viktigt att fortsätta äta gluten tills att undersökningen har gjorts för att inte provresultatet ska bli missvisande.

Statistik

30 av 1000 barn i Sverige beräknas ha celiaki (3%). Det motsvarar 1 barn i varje skolklass och gör celiaki till en av de vanligaste kroniska sjukdomen bland barn.

Totalt beräknas cirka 140 000 personer ha celiaki i Sverige, varav de flesta är odiagnostiserade (mindre än 1/3 av de med celiaki får diagnosen).

Har någon i den nära familjen celiaki är den ärftliga risken omkring 15 procent.

Forskning

Forskare vet ännu inte vad celiaki(glutenintolerans) beror på och forskningsprojekt pågår inom olika områden; till exempel för att kartlägga faktorer som orsakar celiaki, utveckla metoder för att upptäcka sjukdomen och för att framställa glutenfria produkter. Enligt TEDDY-studien (ett flerårigt forskningsprojekt) är det fler barn i Sverige som får celiaki än i USA, Finland och Tyskland. Mönstret går inte att förklaras enbart genetiskt, vilket innebär att det måste gå att förebygga celiaki genom att hitta och minska riskfaktorerna.

Informationsfilm

Filmklippet finns med svensk och engelsk textning – välj detta efter att du startat klippet.

I videon berättar en legitimerad dietist om celiaki utifrån sin erfarenhet och kunskap samt forskning kring celiaki (glutenintolerans) och glutenfri kost. SCUF ansvarar för innehållet i filmen.