Utförsäljning av profilmaterial

Published

Kansliet, Övrigt


Svenska Celiakiungdomsförbundet, SCUF arbetar för att barn och unga med celiaki (glutenintolerans) ska ha en vardag utan hinder. Vi skapar mötesplatser och ser till att vi tillsammans har en stark möjlighet att påverka i frågor kring celiaki. Vi vill att barn och unga med celiaki ska kunna känna sig obehindrade av sin celiaki och slippa känna utanförskap.
Nu har vi på SCUF gjort en inventering av vårt lager med profilmaterial och bestämt oss för att ha en utförsäljning av vårt för att kunna göra plats för nya spännande produkter. Det betyder att vi sänkt priserna rejält och att vi reserverar oss för att din önskade storlek kanske redan sålt slut. Så skynda er om ni är sugna på snygga SCUF-saker!
Klicka här för att komma till utförsäljningen!

Baka glutenfritt bröd

Babettes Kafferi bröd
Glutenfria lunchmackor på Babettes Kafferi.

Glutenfri bakning och matlagning

Kakmonstret

illustration jenny och kakmonstret

En snöig dag i januari knackade det på dörren till SCUF:s kansli. Jenny, SCUF:s generalsekreterare, satt vid sin dator och jobbade. Hon tittade förvånat upp när hon hörde ljudet. När hon öppnade dörren blev hon först lite rädd. Ute i snöstormen stod ett rosa kakmonster med långa huggtänder. Men när hon såg in i de snälla ögonen förstod hon att hen inte var farlig. Hon bjöd in Kakmonstret och hämtade en filt så att Kakmonstret kunde värma sig.

Kakmonstret berättade att hen kom från planeten Gluto, som ligger strax bortanför Pluto. På Gluto fanns det bara mat med gluten, vilket hen blev väldigt sjuk utav. Kakmonstret hade alltid väldigt ont i magen och kunde inte använda sina superkrafter. Jenny föreslog att Kakmonstret skulle stanna kvar på Jorden och bo på SCUF:s kansli. Det gjorde Kakmonstret jätteglad.

Jenny gick och hämtade ett paket kakor för att fira att Kakmonstret skulle flytta in. Kakmonstret var först tveksam och luktade oroligt på kakpaketet. Jenny berättade att kakorna var glutenfria och Kakmonstret tog försiktigt en tugga. Sen tog det inte mer än fem sekunder innan Kakmonstret ätit upp alla kakorna. Jenny skrattade glatt medan Kakmonstret slickade de sista smulorna från sin nos.

Alla barn borde få kakor, tyckte Kakmonstret. Det borde finnas kakor på alla caféer, kalas och överallt som barn tål oavsett celiaki, allergi och intolerans. Jenny höll med.

Sedan den dagen har Kakmonstret bott på SCUF:s kansli. Där behöver hen inte oroa sig för att få i sig gluten och har fått många nya vänner. Hen kan äta kakor varje dag och hjälper barn så att de också kan få kakor.

Tipsa om caféer med glutenfria kakor

illustration kakmonstret

T-shirts och kassar

profilmaterial SCUF tygkassar
T-shirts, tygkassar och gymsäckar finns nu att beställa. Välj om du vill betala med Swish eller faktura. Betalningssätt kostar ingenting extra och frakt ingår!
Beställningssidan

Idag är det den internationella celiakidagen!

I Sverige uppmärksammas celiakidagen med rabatterade priser på olika caféer och med att ha på sig ljusgröna kläder eller rosetter. Läs mer och se en sammanställd lista på caféerbjudanden på bloggen Küsten är klar.
Du kan också uppmärksamma dagen med att bjuda vänner och släktingar på glutenfritt fika eller skriva om dagen i sociala medier.
Den internationella celiakidagen infaller varje år den 16 maj och uppmärksammas i flera olika länder. Bland annat i Storbritannien där celiakiorganisationen har startat en Gluten Freevolution, en kampanj för att göra det lättare att äta ute och i farten. Celiakiorganisationen i Italien sprider hela veckan kunskap om celiaki för att öka förståelsen i samhället. I USA uppmärksammas istället en nationell celiakidag den 13 september.
Genom att hjälpas åt och organisera oss i celiakiförbund kan vi göra det enklare att ha celiaki, få sin diagnos och kunna äta säkert och bra. Välkommen att bli medlem du också!
Bli medlem

Celiakidag för primärvården

Om Celiakidagen

Den 9 september var Lisa och Clara från kansliet med på Svenska Celiakiförbundets (SCF) Celiakidag för primärvården. Under dagen föreläste forskare och läkare om celiaki och gluten- veteöverkänslighet. Även om dagen var anpassad för personer som jobbar inom vården var det intressant och lärorikt för oss också.

Diagnoser utöver celiaki

Bland annat lärde vi oss om diagnoser – utöver celiaki – som gör att personer reagerar på gluten och/eller vete. Personer med celiaki får en autoimmun reaktion av gluten, ett protein som finns i vete, råg och korn. En del personer är känsliga mot vete utan att ha celiaki. De kan till exempel vara känsliga mot kolhydraterna i vetet istället för glutenproteinet. Det är svårt att ställa deras diagnoser och det är viktigt att först kunna utesluta om det är celiaki.  Därför är det viktigt att göra tester hos läkare innan man på egen hand börjar äta glutenfritt.
Här finns en film som på ett roligt sätt förklarar mycket av det som togs upp. (Filmen är på engelska)

Föreläsning på Celiakidagen 2016
Föreläsning om celiaki med Anneli Ivarsson.

glutenfria produkter
Sponsorer för dagen var på plats och bjöd på smakprover.

Statistik i Sverige

30 per 1000 barn i Sverige har celiaki. Det motsvarar 1 barn i varje skolklass. Totalt beräknas cirka 140 000 personer ha celiaki i Sverige, varav de flesta är odiagnostiserade (bara 1/3 av de med celiaki får diagnosen).

Sverige är ett högriskland

Enligt forskningprojektet TEDDY-studien är det fler barn i Sverige som får celiaki än i USA, Finland och Tyskland. Det går inte att förklara mönstret enbart genetiskt, vilket innebär att det måste gå att förebygga celiaki genom att hitta och minska riskfaktorerna.

Glutenmängd i vetemjöl

Personer med celiaki ska äta glutenfria produkter som inte får ha mer än 20ppm gluten. Men hur stor mängd gluten är det, och hur mycket gluten är det i vetemjöl? Forskningen visar på att känsligheten ligger mellan 10-50 mg gluten per dag. Bara i 1 tesked vetemjöl är det 105 mg gluten.  Det är viktigt att inte fuska med kosten och undvika kontaminering (smulor från livsmedel med gluten som av misstag hamnat i det glutenfria).

Text: Lisa Olsson, SCUF:s kommunikatör

Källa: Föreläsningar på Celiakidagen 2016

Med ny lag blir det enklare att äta på restaurang och café

– Det är viktigt för personer med allergi eller överkänslighet att säkert veta vad maten innehåller. Med de nya reglerna ökar kraven på att restauranger och butiker vet vad maten innehåller och att kunderna får information, säger Ylva Sjögren Bolin, doktor i immunologi och kemist på Livsmedelsverket i ett pressmeddelande från Livsmedelsverket.
Vad är Informationsförordningen? 
Informationsförordningen är i princip en sammanslagning av två EU-direktiv, nämligen direktiven om märkning och om näringsvärdesdeklaration. Dessutom ingår regler om märkning av vissa livsmedel samt att några nya regler har tillkommit. EU -förordningen nr 1169 /2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformationtill konsumenterna är den lag som från och med den 13  december styr märkningen av livsmedel i hela EU .
Vad är det som är nytt?
Den nya lagen  skiljer på färdigförpackad mat – till exempel ett paket korv – och inte färdigförpackad mat – till exempel en korv med bröd från grillkiosken. Lagen säger nu att restauranger, caféer och andra som lagar mat som inte är färdigförpackad, måste kunna uppge om maten innehåller någon av de 14 allergena ingredienser som EU  har listat. Bland dessa 14 finns bland annat gluten och mjölk. Den nya lagen innebär alltså att när du köper mat över disk i butik eller hämtmat från restaurang kan du kräva information om samtliga ingredienser i den mat du köper.
Hur ska jag få informationen på plats?
Informationen kan ges skriftligt eller muntligt på restaurang. Om det är muntlig information som erbjuds måste det tydligt framgå hur gästen eller köparen kan få reda på informationen. När det gäller färdigförpackade varor är den största förändringen för gluten- och laktosintoleranta att spannmål som innehåller gluten, mjölkprotein, (inklusive laktos) och sojaprotein måste lyftas fram genom fet stil, stora bokstäver eller på att sätt skrivas ut tydligt i ingrediensförteckningen.
Den som säljer maten får ge informationen skriftligt och kan då välja att göra det exempelvis enligt något av följande alternativ:
– på en skylt i närheten av livsmedlet
– i menyer
– i en skrift som följer med livsmedlet
– på en läsplatta eller datorskärm
Här hittar du mer information 
Livsmedelsverkets pressmeddelande   Mer om Informationsförordningen   Mer om märkning färdigförpackade livsmedel   Mer om livsmedel som inte är färdigförpackade
 
Observera att det kan ta tid innan de nya reglerna får genomslag på alla av butikernas varor eftersom lagen gäller varor som förpackats efter den 13  december.
 
Text. Emelie Baiden, SCUF

SCUF träffade Smilla Luuk

Om jag säger glutenintolerans vad tänker du på då Smilla? – Först tänker jag på ”tråkigt” och ”restriktioner”. Men det är samtidigt det jag vill göra karriär på. Intoleransen verkar jobbare än vad det är och det vill jag bevisa, svarar Smilla.
Vi frågade henne hur det var när hon fick sin diagnos. Om hon tror att det varit mycket annorlunda om hon fått den idag. – Jag var fem år och det var en perfekt timing. En naiv ålder och eftersom jag älskade att baka redan då så fortsatte jag att baka på.
Bakningen är Smillas passion och vägen till den bok som hon nu fått publicerad började bland annat på hennes blogg. – På bloggen kunde jag samla mina glutenfria recept mest för min egen del. Många av de som besökte bloggen hittade dit genom att googla efter recept, säger Smilla.
Boken Smilla bakar glutenfritt samlar många recept som Smilla experimenterat sig fram till själv hemma i köket med Håkan Hellströms musik i bakgrunden. Vi undrar om hon saknar någon maträtt eller bakverk som innehåller gluten. Eller har hon kanske bakat sig fram till de oslagbara alternativen. – Jag skulle inte byta bort min glutenintolerans, det är en sådan stor del av mitt liv nu. Men visst har jag en lista på det jag först skulle äta, svarar Smilla på frågan vad hon skulle vilja äta om det kom ett botemedel mot intoleransen idag. Otippat var det inte ett bakverk som stod först på listan. – En riktiga stenugnsbakad pizza med riktig botten, sen är det munk, croissant och lakritsremmar, fortsätter Smilla. Det hon saknar mest som glutenintolerant, förutom munkar och croissanter var bland annat färskt bröd.
(mer …)

Magazinet – arkiv

(mer …)